Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling.
Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika asp...
25. Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. ”Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord”, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning. Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade till innehållet, kan elevernas ordförråd utökas och språket kan utvecklas på flera olika sätt. Inom ett större projekt med elever i förskoleklass och årskurs 1 studerades hur boken Molnbullar kan användas som utgångspunkt för högläsning kopplad till samtal och aktiviteter. Catarina Schmidt, docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik har tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, lektor i pedagogik med inriktning förskola, båda vid högskolan i Jönköping, dokumenterat och analyserat två lärares undervisning med utgångspunkt från bokens handling. Studien som pågick under ett par månader genomfördes i en skola i ett mångkulturellt område i en medelstor svensk stad. Majoriteten av eleverna talade ett annat språk än svenska. ”Vi ville möjliggöra att barnen tillsammans med varandra och deras lärare, som hela tiden ledde den här gemensamma tillsammansläsningen, var kvar länge i bilderboken. Det var inte en stund då man öppnade boken, läste den och stängde den”, berättar Catarina. Flera av de ord som eleverna lärde sig användes inte i boken, men behövdes för att genomföra aktiviteterna. Catarina och Sara är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 10, volym 1, 2022, presenteras studien i artikeln Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
27:02
24. Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever. Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. ”Det här är jätteviktigt för att förstå att det finns tal i andra tal. Och också senare när man ska addera och subtrahera, att man också kan använda talens delar för att lösa uppgifterna och inte räkna ett steg i taget framåt eller bakåt”, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik på Göteborgs universitet som tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, och ytterligare fyra forskare genomfört studien. I studien deltog en del elevgrupper i undervisning där relationer mellan och inom tal synliggjordes särskilt medan andra elevgrupper deltog i vanlig förskoleklassundervisning. Sedan jämfördes hur eleverna bestämde antal. Angelika och Camilla är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 12, 2024, presenteras studien i artikeln Förskoleklasselevers användning av talstrukturer. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
26:09
23. Så kan slöjd utveckla språket
När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen. Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna förmedlades verbalt och med gester och blickar. ”I den här processen finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen”, säger Emma Gyllerfelt som har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum. En av slutsatserna från studien med de nyanlända eleverna är att de ställs inför olika utmaningar kopplade till språket, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller multimodala resurser utöver den verbala. Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen: kroppspråk, tal, att använda redskap med mera, blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett ”enkelt språk”. Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln ”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
19:35
22. Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?
Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning. I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet berättar Nina om i det här avsnittet av Lärare & Forskning. Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 1, 2024: Idrott och hälsa – ett rum för bildning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
28:36
21. När matematik blir ett språkprov
Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet ”drygt”. Istället för ”lite mer” uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse ”otrevlig” och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat hos eleven. Vilka strategier använder sig eleverna av för att hantera den språkliga utmaningen? Hur ska läraren hantera språksvårigheter i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna bedöma kunskaperna i matematik i en provsituation med muntliga resonemang om eleverna inte har svenska som modersmål? Vad förvånade forskarna och lärarna som deltog i studien? Avsnittets gäster är Eva Norén, docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström som är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola. Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024, Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling.
Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande.
Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.
Sverige