Vad hände med dina rättigheter i förlossningsrummet? Med Viveca Crafoord
När en kvinna föder barn gör hon något av det mest kraftfulla, kroppsliga och potentiellt transformerande en människa kan göra. Ändå händer det alltför ofta att hon i den stunden placeras i ett system där hennes kraft osynliggörs, där hennes rättigheter glider henne ur händerna – och där hon, mitt i det stora & livsomvälvande, reduceras till patient.
I det här avsnittet möter jag barnmorskan Viveca Crafoord. Hon är hembarnmorska med gedigen erfarenhet av att möta kvinnor på deras egna villkor - och snart aktuell med en ny handbok om rättigheter i födandet. Den är framtagen i samarbete med Birth Rights Sweden.
Vi samtalar om hur vården i dag är organiserad för att hantera det sjuka men samtidigt förväntas ta hand om friska kvinnor som ska föda – och vad som går förlorat när den födande inte längre får vara huvudperson i sin egen upplevelse.
Vi pratar om makt, hierarkier och hur det kommer sig att den som gör jobbet, som bär och föder barnet - ofta är den med minst mandat i rummet. Vi talar om obstetriskt våld och vad som behöver förändras för att kvinnors rättigheter i födandet inte bara ska skrivas ned i policydokument, utan också levas i praktiken.
Det här är ett avsnitt för dig som fött, ska föda, arbetar med födande – eller bara vill förstå varför födelserummet är en så viktig plats att ta tillbaka.
Du hittar Viveca Crafoord på hemsidan Barnmorskan i Bohuslän
eller på instagramkontot @barnmorskanibohuslan
Det bloggavsnitt vi refererar till i avsnittet hittar du på Föda med stöd:
De födande står alltjämt längst ned i hierarkin
--------
53:42
Kontrollkultur eller omsorgskultur? Att hantera det osäkra med Ingrid Rieser
Control vs care inom förlossningsvården. Vad är skillnaden på en kontrollkultur och en omsorgskultur? Ingrid Riesers podd Forest of thought handlar om den ekologi av ideér som vi alla lever i. Varför har vi en så destruktiv relation till naturen? Där vi alltid försöker kontrollera i stället för att ha vördnad och omsorg om det levande. När Ingrid själv blev gravid insåg hon att det i högsta grad även gällde inom förlossningsvården.
Istället för att försöka stärka vår förmåga att hantera det osäkra och ovetbara så söker vi ännu mer kontroll. Och paradoxalt nog - när vi försöker hantera vår ängslan genom mer kontroll blir konsekvensen oftast ännu mer rädsla.
I poddavsnittet samtalar vi om hur Vetenskapen med stor V kan användas för att möjliggöra kontroll. Utkiksposten påverkar vad forskaren ser: en forskares antaganden, värderingar och underliggande världsförståelse påverkar vad som studeras och hur det studeras. Vetenskapen är inte oberoende utan befinner sig i en ekonomisk, kulturell och politisk kontext.
Betyder det att allt är relativt? Nej. Det betyder att världen ofta är mer komplex än vad man kan ledas att tro vid en första anblick. De glasögon du bär när du synar världen påverkar.
Den vetenskap som hålls högt inom dagens förlossningsvård fokuserar främst på det som är enkelt att mäta. Filosofen Jonna Bornemark skrev om det omätbara i boken "Det omätbaras renässans". I den världssyn som sätter Vetenskapen med stort V över allt annat underskattas ofta kroppslig erfarenhet, omdömeskraft och intuition. Kvaliteér som är synnerligen svåra att mäta men otroligt viktiga under tex en födsel. Hur kan dessa få sin rättmätiga plats i dagens samhälle där "evidensbaserad" har blivit en pinne vi slår varandra i huvudet med?
Vem känner egentligen leran bäst - keramikern eller geologen? Vem är expert på födandet - kvinnan som föder eller den som har teoretisk kunskap om födande?
I poddavsnittet refererar vi till ett inlägg i The Positive Birth Calendar av barnmorska och professor Eva Robertson som du kan läsa här:
En hyllning ett lovord från en "gammeljordmor"
Ingrid Rieser och hennes podd Forest of thought hittar du på
www.forestofthought.com eller www.ingridmrieser.com
Poddasvnittet som vi refererar till i samtalet kan du lyssna på här:
Imaginations of Control// ANDY STIRLING
--------
56:37
ReWrite Birth med Elin Ternström
Två trygga hemfödslar som följs av en traumatisk sjukhusförlossning. I det här avsnittet samtalar jag med Elin Ternström som är barnmorska och en av forskarna bakom projektet Rewrite Birth. Ett projekt som syftar till att ta fram vetenskapligt prövade insatser för att stödja de kvinnor som drabbas av förlossningstrauma. Vi pratar om Elins egen resa – från två stärkande hemfödslar till en tredje födsel som blev något helt annat – och om PTSD, förlossningsrädsla och vikten av att "fånga upp" och bekräfta de kvinnor som drabbas.
Såhär beskrivs projektet ReWrite Birth på Mittuniversitets hemsida:
"Ungefär var femte person som fött barn visar symptom på posttraumatisk stress och 3–6 procent utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. I Socialstyrelsens nya riktlinjer för förlossningsvården framhålls att kvinnor som nyligen fött barn och visar tecken på psykisk ohälsa ska ges tillgång till multiprofessionell bedömning och behandling. Tyvärr saknas vetenskapligt prövade insatser att erbjuda kvinnor med förlossningsrelaterad posttraumatisk stress.
Syftet med projektet ReWrite Birth är därför att utforma och utvärdera en multiprofessionell intervention för att minska posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse."
I poddavsnittet pratar vi även en del om forskning. Hur lyckas man som forskare + barnmorska?
Mer om forskningsprojektet Rewrite Birth
En vetenskaplig artikel som vi refererar till i avsnittet kan du läsa här, rekommenderas!
The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives.
Coddington R, Catling C, Homer C. Seeing birth in a new light: The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives. Midwifery. 2020 Sep;88:102755. doi: 10.1016/j.midw.2020.102755. Epub 2020 May 23. PMID: 32497819.
--------
46:55
Från rädsla till oxytocin - vad vården missar med Maria Ekdotter
Maria Ekdotter blev barnmorska år 1989 och har arbetat hela 25 år på Auroramottagningen för kvinnor med förlossningsrädsla. Vilka insikter har det har gett henne? Hur ser hon på den kritik som har riktats mot Aurora? Får gravida som önskar ett planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation det i större utsträckning idag utan att behöva "gå igenom" Aurorasamtal först?
Sedan 1989 har mycket hänt inom förlossningsvården. Maria beskriver dessa förändringar, hur en glidning har skett som har lett att barnmorskor idag inte längre tar självständigt ansvar för den normala födseln i samma utsträckning. Mandatet att både kunna och få ta egna beslut utifrån den egna professionen har blivit suddigt i kanten för barnmorskor. Är de flesta förlossningar i praktiken läkarstyrda idag - och är barnmorskor egentligen obstetriska sjuksköterskor?
Här jobbar vi i team. Har blivit en fras som fungerar lite som ett kodord för att barnmorskor behöver få godkänt av den som befinner sig över dem i hierarkin. Om rädslo - och kontrollkulturen som har vuxit sig starkare inom förlossningsvården de senaste decennierna.
Maria förklarar varför vården behöver en djupare förståelse för oxytocinet. Hon beskriver också vilka djupgående effekter det kroppsegna oxytcoinet har när det får tillträde - eller inte. Både för själva förlossningen, anknytningen till barnet, för relationen till partnern, familjen och inte minst för nästkommande födsel.
Maria Ekdotter har skapat materialet Mindfulness i födandet och är utbildad psykoterapeut. För att kunna hjälpa de som har blivit traumatiserade av sin födsel har hon gått en traumautbildning i metoden Lifespan Integration.
Du hittar Maria och hennes tjänster på ekdotter.se
--------
54:19
Amning i en amningsfientlig kultur - med Paola Oras
Som barnmorska och forskare har Paola Oras studerat amningsmönster hos nyfödda. I sitt arbete har hon kunnat visa att barn ammar mycket oftare än vad vi tidigare föreställt oss. Det är tex normalt att amma flera gånger i timmen. Något som går stick i stäv med de amningsråd som generationer av kvinnor har fått. Under 1900-talet separerade man mor och barn och amningen reglerades. På mjölkdroppekonferensen i Bryssel togs ett beslut som kom att förstöra många kvinnors amningsresor. Samtidigt sågs det som en modersplikt att amma sitt barn. Något som gjorde det svårt för många.
Varför har kunskapsområdet "amning" så låg status? Om den ojämnt fördelade kunskapen inom vården - och vikten av att vara källkritisk vid givna amningsråd. Samt: vad behövs egentligen för att den som vill amma också ska kunna göra det? Och är ersättning verkligen det enklare alternativet?
Det här är ett utmärkt avsnitt att lyssna på för dig som vill ha mer kunskap om amning. För det är ett område som rymmer så mycket: relationer, kultur, psykologi, biologi och även något existensiellt.
Läs Paolas mycket uppskattade samling av blogginlägg om amning på Föda med stöd:
Hur vi föds och hur vi föder spelar roll
Värkstark: podden för dig som vill vara med och förändra vår kollektiva syn på födande kvinnor. Varför ser förlossningsvården ut som den gör? Varför är det så svårt att förändra den? Varför är debatten om hemfödslar polariserad? Om att odla tillit till kvinnor i födandet - i en värld där misstron har blivit en del av oss.
Jag, Märta Cullhed Engblom, är barnmorska och doula med lång erfarenhet av födslar. Vår förlossningskultur har djupa rötter i en mylla av paternalism och en ständigt närvarande men ofta omedveten syn på kvinnor som svaga och farliga för antingen sig själva eller barnet. Därmed i behov av vår räddning. För att kunna förändra detta behöver hela vårt sätt att tänka om födande förändras. I den nya födelsekulturen är öppningsgrad i antal centimetrar inte det viktiga. Kvinnors unika behov i födandet står istället i centrum.
I podden Värkstark samtalar jag med barnmorskor, doulor, läkare, författare, konstnärer och andra som verkar inom detta område. Du hittar mig även på bloggen födamedstöd.se och på instagram @fodamedstod
Välkommen!
Sverige