Tro och förnuft

I sin nya bok, det andra bandet i fundamentalteologin Med tanke på tron - En introduktion till fundamnetalteologin: Jesus från Nasaret diskuterar Ulf Jonsson frågan om vad vi på goda historiska grunder kan påstå om Jesus från Nasaret. Boken består av fyra huvudkapitel: i det första kapitlet diskuteras källorna för vår kunskap om Jesus, den historisk-kritiska forskningens historia samt metodologiska och meta-vetenskapliga ställningstaganden med relevans för undersökningen. I det andra kapitlet diskuteras fem huvudteman i Jesu undervisning och gärning: Jesus och Toran Jesus och Guds rike Jesus och miraklerna Jesus och templet Jesus och hans självförståelse i relation till Messiastematiken och i relation till Gud. Det tredje kapitlet diskuteras Jesu död och uppståndelse. Det fjärde kapitlet handlar om treenighetsteologins framväxt och dess rötter både i den judiska tankevärlden och i Nya testamentet. (Notera: tyvärr är inspelningsfilen skadad vid tre-fyra tillfällen. Det blir då tyst i några sekunder och sedan fortsätter föredraget. Ber om överseende med detta!)

Den 11 november hölls ett samtal på Katedralakademin i Uppsala mellan transhumanisten och filosofen Anders Sandberg (forskare vid Oxford University) och religionsfilosofen och teologen Stefan Lindholm (lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola). Rubriken för samtalet var "Är frälsningen nära: om transhumanism och AI" och det blev ett mycket trevligt och bra samtal, som vi därför är glada att kunna sända i podden.  

Penny Spikins är Professor of the Archeology of Human Origins på University of York och författare till boken How Compassion Made us Human som vi diskuterar i dagens avsnitt. Spikins företräder i denna bok tanken att det som kännetecknar människans evolutionära framgång och hennes biologiska niche är samarbete och empati. När det gäller människans evolution (och för den delen inte bara människans evolution) behöver vi vända på ett vanligt perspektiv: att det är dominans och egoism som gynnas av det naturliga urvalet och är "adaptivt". För en varelse som enbart kan överleva som samarbetande, uppstår selektionstryck för egenskaper som pålitlighet och beredvillighet att dela med sig. Spikins bygger sitt resonemang dels utifrån arkeologiska fynd, dels utifrån en allmän förståelse av hur evolutionen kan främja samarbete och empati och dels med en analys av samtida jägar- och samlarsamhällen. Varför har vi då ofta tänkt på "naturligt urval" som en process som bara gynnar den enskilde som dominerar, den starke? En orsak, föreslår Spikins, är att de egenskaper som gynnar samarbete och långsiktiga ömsesidigt belönande relationer, visar sin "adaptivitet" över tid och inte i främst i en enskild interaktion.   Om vi tänker på alla interaktioner som engångsinteraktioner så kan det verka som att det adaptiva är att försöka roffa åt sig mer än den andre.   Men om interaktioner upprepas och vi upprepade gånger är beroende av varandras hjälp, för att lösa problem som hör till överlevand så måste vi försöka hitta en grund för en långsiktigt hållbar relation. Och då blir egenskaper som pålitlighet och generositet adaptiva. Som Spikins skriver på s. 184:   "No other animal has developed a deep-seated collaboration such as ours which depends on moral worth, rather than mere instinct to protect kin. The value of being seen as trustworthy, generous or sensitive would put increasingly strong selection pressures on moral emotions and ways of displaying and identifying them."

Det här avsnittet utgörs av en föreläsning av Sarah Coakley som fram till 2018 var Norris-Hulse professor i teologi vid Cambridge University och mellan 1995 och 2007 Mallinckrodt Professor of Divinity vid Harvard University.   Föreläsningen har titeln: "Contested Meanings: Evolutionary Cooperation and the Continuing Possibility of a Natural Theology." I föreläsningen försöker Coakley göra två saker: Dels presentera en ny förståelse av naturlig teologi inspirerad av 1800-talsteologen John Henry Newman och hans begrepp "the illative sense".  Kärnan i detta begrepp är att det har att göra med förmågan att fälla välgrundade omdömen även i frågor som  inte tillåter ett rent deduktivt resonemang.  Coakley menar att detta inte minst har att göra med när vi försöker förstå helheten av något, dess karaktär. Ett exempel kanske kan vara när vi försöker tolka en riktigt bra och intressant film.  Det finns en viss subtilitet i en bra film som gör att man inte kommer fram till sin tolkning på ett rent deduktivt sätt, utan på ett mer hermeneutiskt vis där man inte kan peka exakt på vad som motiverar denna tolkning även om tolkningen kastar ljus på filmen på en helhetsnivå. Det andra Coakley vill göra i sin föreläsning är att argumentera för att fenomenet med samarbete i evolutionen är signifikant för att förstå världen på en helhetsnivå, ur ett teologiskt perspektiv. Coakley menar att detta fenomen - att samarbete uppkommer genom flera olika vägar och på flera olika sätt i den evolutionära processen - antyder en målinriktning eller teleologi där samarbete eller för att använda ett teologiskt begrepp: produktivt offer, kan spela en nyckelroll.