Health for wealth

• 358: Hälsa- Mastering the basics!

  I en värld där biohacking, superfoods och prestationsoptimering tar plats i rubrikerna är det lätt att glömma bort vad hälsa egentligen handlar om. "Mastering the basics" innebär inte att följa den senaste trenden, utan att ta hand om de grundläggande behov som gör att vi fungerar, orkar och känner mening i vardagen. Det handlar om sömn, rörelse, näring, återhämtning och social hälsa. Och det är mycket enklare – och samtidigt svårare – än vad vi ibland vill tro. I det här avsnittet reflekterar Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health och jagHälsa utan pekpinnarI dagens samhälle blir hälsa ofta en prestationsfråga. Men de vanor som verkligen gör skillnad är inte dyra, komplicerade eller perfekta. De är ofta gratis, okrångliga och ibland till och med tråkiga. Men de funkar.Energi in, energi utEn bra modell att ha i bakhuvudet är den så kallade "energiglaset". Tänk dig ett glas fyllt med vatten – när det är fullt har du gott om energi. Belastningar tappar ur glaset, medan resurser fyller på. Nyckeln är inte att alltid vara på topp, utan att inte bli tom för länge.Sömn: Den viktigaste superkraftenEn god natts sömn stärker immunförsvaret, förbättrar vår kognitiva förmåga, reglerar hunger och mättnad, och gör oss mer balanserade mentalt. Men sömnen i sig kan vi inte kontrollera – den är en spegling av hur vi lever under dagen.Rörelse: Allt räknasForskning visar att de största hälsoeffekterna kommer när vi går från stillasittande till lite aktivitet. Därefter planar kurvan ut. Så börja enkelt. Gå en extra sväng. Stå upp och jobba. Allt räknas.Styrketräning: För framtidens livskvalitetStyrketräning blir allt viktigare med åren. Inte för att skulptera kroppen, utan för att behålla funktion och livskvalitet. Stark muskulatur minskar fallrisk, underlättar vardagliga rörelser och motverkar åldersrelaterade förluster. Nyckeln är att komma igång.Mat och energi: För att orka och må braMat är kanske det mest laddade av alla hälsoområden. Men den bästa kosten är ofta den enklaste. Grunden handlar om att äta för att må bra, för att tanka energi, och för att kroppen ska fungera. Undvik att fastna i svartvitt tänkande. "Allt eller inget" fungerar sällan. Tänk snarare "för det mesta". Det viktiga är helheten.Social hälsa: Den glömda grundenGoda, trygga relationer läker stress, ger oss mening och förstärker återhämtningen. Det behöver inte vara stora gester. Ett sms. En promenad. En snabb check-in.Arbetsplatsens roll: Struktur och kulturArbetsplatsen har en avgörande roll i att stötta hälsosamma vanor. Det handlar om att skapa:Struktur: t.ex. tydliga arbetstider, inga mejlkvällar, mötestider som respekterar dygnsrytmKultur: att det är uppmuntrat att ta paus, röra på sig och ha en balansSmå steg som räknasAtt skapa hälsa handlar inte om stora omvälvande förändringar. Det handlar snarare om att bygga och hålla i enkla vanor över tid, som stöttar och funkar i vardagen.Tips & Reflektionsfrågor för att ta hand om din hälsa – “Mastering the Basics”Fredriks frågor – för att komma från tanke till handling:Var har jag min största potential till förbättring?Vad känns roligt eller motiverande att ta tag i?Vad vill jag behålla?Vad kan jag börja med – om än något väldigt litet?När ska jag göra det?Annies tillägg – för att hitta din riktning och drivkraft:Vad önskar jag att jag hade mer energi till?Vad vill jag känna mer av?Vad för dig närmare den känslan?Vad kommer jag att tacka mig själv för – om en vecka? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  57:08
• 357: Så gör friskvård nytta (repris)

  Svenska företag lägger varje år enorma summor på friskvårdsbidrag. Men hur ser man till att de gör nytta?Oskar Halling Ullberg är doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Universitet och har forskat på hur friskvårdsarbete bedrivs och hur friskvårdsbidrag används.Runt 85 % av de som arbetar i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag men bara 60-70% använder det fullt ut, enligt Oskars och hans kollegors studier.Det är svårt som forskare att studera om friskvårdsbidraget får effekt. Däremot kan forskningen visa vad som är viktigt att fokusera på och hur man ska göra.Tillräcklig summaFör att få effekt av friskvårdsbidraget är det bra att se till att summan räcker till något långsiktigt. Även om man kan köpa ett liftkort eller en massage för pengarna gör bidraget mer nytta om det räcker till åtminstone en del av ett gymkort eller något annat återkommande. Att summan är åtminstone 3000 kronor ökar användandet.Gör det enkelt – kanske genom en portalAtt göra det enkelt att använda friskvårdsbidraget gör också att fler utnyttjar det. Företag som anlitar en portaltjänst får högre nyttjandegrad. Inte minst för att medarbetare slipper ligga ute med pengarna själv och för att det blir mindre administration och kvittoredovisning.Prata om detAtt chefer pratar om friskvårdsbidraget bidrar också till att fler använder det. Det kan vara värt att ta upp då och då. Många glömmer helt enkelt bort det. En vinkel att prata om kan vara varför aktivitet i vardagen är viktig och hur det går att koppla till målen med själva arbetet: att man orkar mer, blir piggare och mår bättre.Främja aktivitet på arbetsplatsenOskar menar att man också ska fokusera mer på att göra den fysiska aktiviteten till att bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. Det kan vara sånt som att se till att det finns trappor att välja som alternativ till hiss. Den vardagliga rörelsen är viktig och här finns mycket att utveckla på arbetsplatser. Friskvård handlar ofta om det som händer på fritiden. Det blir för snävt och vi tappar den viktiga vardagsrörelsen.Andra exempel är att underlätta promenadmöten och möjliggöra transport till och från jobbet genom motion.LivspusseltjänsterOskars tips är att bredda perspektivet ännu mer och se bortom träning och kost. En del företag stöttar sina medarbetare med livspusseltjänster. Oskar berättar om företag som erbjuder matlådor att köpa med hem, något som också kan bidra till hälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  43:10
• 356: Failat Feedback? Testa feedforward

  Gör det lättare att utvecklas, flytta fokus framåt!Feedforward är en metod för att ge framtidsinriktad feedback. Istället för att fokusera på vad som gick fel i det förflutna, handlar feedforward om hur man kan förbättra och utvecklas framåt.Konceptet har populariserats av Marshall Goldsmith, en av världens mest kända ledarskapscoacher, som insåg att traditionell feedback ofta leder till försvarsmekanismer och negativa reaktioner. Feedforward syftar därför till att skapa en positiv och lösningsfokuserad dialog.Varför Feedforward?Många organisationer och ledare vill skapa en feedback-kultur, men upplever att det är svårt att få det att fungera. Här är några vanliga utmaningar med feedback:Feedback kan kännas obekvämt att både ge och ta emot.Positiv feedback glöms ofta bort, medan negativ feedback kan skapa rädsla och osäkerhet.Feedback upplevs ibland som en bedömning snarare än utveckling.Genom att istället arbeta med feedforward kan organisationer skapa ett mer lättsamt, motiverande och utvecklande samtalsklimat.Fördelar med FeedforwardFramtidsorienterat – Fokuserar på förbättringsmöjligheter istället för att analysera misstag.Positivt och konstruktivt – Skapar en uppmuntrande kultur där medarbetare vågar utvecklas.Handlingsinriktat – Ger konkreta tips på vad som kan göras bättre nästa gång.Minskar motstånd och försvar – Upplevs som en hjälp snarare än kritik.Feedforward och arbetsmiljöAtt arbeta med feedforward ligger i linje med ett hälsosamt arbetsklimatoch en positiv organisationskultur. Det har en stark koppling till det salutogena perspektivet, där man fokuserar på det som fungerar och bygger vidare på det.Mer om feedforward finns i min bok Kasam på jobbet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  14:04
• 355: Insikter från ett prisbelönt ledarskap

  Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny vägAtt leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare.Att sätta medarbetarna först – på riktigtNär Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med.- "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon.Delaktighet och decentralisering skapar engagemangEn annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar.-"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon.Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen.Lärdomar från åren som vdTrots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram.- "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han.Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisationFråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram.Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  48:22
• 354: Hantera din IT-stress (repris)

  Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel.Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.– 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system.– 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument.– 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden.– 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler.Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenHantera frustrationen konstruktivtSätt tydliga förväntningar på närvaronHär är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  19:19

Fler podcasts i Näringsliv

Trendiga poddar i Näringsliv

Om Health for wealth