Ljudvärld

När forskare undersöker ljudhärmande ord i Meänkieli Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Abelin, professor emerita i lingvistik på Göteborgs, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt ljudhärmande ord. För att hitta vad som är ett språks ljud behöver man gå in i ordens beståndsdelar, hur vi använder oss av till exempel kombinationer av konsonanter blir ett ljudande signum för just det språk vi talar - språkets ljudstruktur. Språk som är närbesläktade, norska och svenska till exempel, har en ljudstruktur som är relativt lik varandra medans finskan och svenskan ju ligger längre ifrån varandra. Vad händer då med ett språks ljudstruktur om det existerar på just gränsen mellan Sverige och Finland? Det intresserade Åsa Abelin som i sin senaste forskning har tittat på ljudhärmande ord i Meänkieli, ett av fem minoritetsspråk i Sverige.Ljudvärld möter Åsa Abelin för att prata om hur ett språk ”hittar” sin ljudstruktur och om slutsatserna i hennes senaste forskning.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion för Sveriges Radio av KnevelÅsa Abelins artikel i ämnet

Kan man rita eller måla fram musik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Lina Nyberg läste sin master i komposition ville hon undersöka hur, eller om, fler sinnen kunde användas för att skapa musik. Kan man se, teckna eller känna ljud? Som en del av sina studier började Lina måla sina kompositioner innan de blev noter.Ljudvärld möter Lina Nyberg för att fråga om det går att höra med sina ögon?Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion för Sveriges Radio av Knevel

Med hjälp av kommunikation via känsel, haptik, skulle man kunna känna musik istället för att höra den Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Högskolan i Borås pågår ett forskningsprojekt kallat MUSE-IT som, lite förenklat, undersöker hur man gör kultur mer tillgänglig och inkluderande med hjälp av avancerad teknik.Vid en workshop i projektet möter Ljudvärld musikern Peter Larsson som berättar om hur modern teknik har gjort det möjligt för honom att komponera och framföra musik.Ljudvärld möter också dövblinda Russ Palmer som beskriver hur han och hans fru Riitta Lahtinen utvecklat ett slags språk: socialhaptisk kommunikation. Ett komplement till talat eller tecknat språk och som ger dövblinda hjälp att tolka omgivningen med hjälp av känseln.Nasrine Olsson, biträdande professor på högskolan i Borås och projektets koordinator, visar upp en prototyp på en haptisk väst - skulle man med den till exempel kunna visa hur regn ser ut genom känsel?Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistMusik: Deaf blind blues av Russ Palmer & Consideration av Peter LarssonLjudvärld produceras för Sveriges Radio av Knevel

Våra fotsteg, och förmåga att gå i takt, kan kanske förklara varför musik funnits med människan under många tusen år Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Matz Larsson, överläkare och specialist i lungmedicin, fick hjälp av sin son att fundera över människans relation till ljud och mer specifikt, ljudet vi skapar när vi går. Varför går vi takt? Har den förmågan gjort att vi faktiskt hör faror bättre och kan det vara så att fotstegens takt också är anledningen till att vi lyssnar på musik? Matz Larssons funderingar blev forskning och här är några av hans artiklar:Why do birds flock and fish shoal? Music to my ears: how language evolved Schooling Fish from a New, Multimodal Sensory Perspective Bipedal Steps in the Development of Rhythmic Behavior in HumansReporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av Knevel